RASIST

I bland så hamnar jag i den eviga diskussionen ang hundraser, blandraser och gaturkorsningar. Är ganska förvånad att debatten finns kvar då det dels handlar om seriös avel kontra oseriös avel oavsett om det blir gatukorsningar eller blandraser eller renrasiga hundar. Oseriösa uppfödare är just oseriösa, punkt slut. Nått man kan roas sig med bland hundfolk är att ge sig själv en rasbeskrivning ungefär som man beskriver de olika raserna i hundlexikon. Här är då jag i egen hög person på just det sättet. Enjoy!


Historia: Kring 80-talets början så importerades denna typ ganska flitigt till Sverige. Söta som små nallar var dessa typer men få anade att den envishet och viljestyrka som fanns i denna ras skulle ge många huvudbry en lång tid framöver. Var rasen på rätt humör kunde de tränas i allt från olika sporter på elitenivå till att utföra diverse konstnärliga konster för var och en som ville höra på. På andra sidan atlanten fungerade rasen som en all-aroundhund. Förmodligen var det både utseende och möjligheterna som gjorde att man importerade de flesta varianter från syd-amerika utan att veta vad man fick.


Mentalitet: Lättlärd, absolut men bara om rasen själv vill. Hittar man motivationen så kan man gå precis hur långt som helst men det är inte alltid det lättaste då rasen är självständig och envis. Ett knep som många tar till är mat vilket rasen ser som en stor belöning och gör det mesta för att få. Ett varningens finger ska dock höjas för det är högst vanligt att detta leder till mataggressivitet vilket många har haft problem med. En tallrik med köttbullar under julen kan man inte lämna ens för ett ögonblick för varje chans rasen får att få i sig sin favoritmat tar den utan att bry sig om konsekvenserna. Även om den efter den ätit upp verkar mätt och belåten så ska man inte störa den kring matskålen, vilket man visserligen inte ska göra med någon ras men denna kommer högljutt protestera med både morrande och skällande och i vissa fall markeringar. Det är nog det enda faktiska problemet. I övrigt en glad och trevlig familjemedlem som dock kan vara något reserverad mot främlingar. Släpper flocken in en främling går den med på det men det är inte säkert att om samma besökare kommer själv för att ex vattna blommorna släpps in lika lätt. Den är en bra och tyst vakthund som månar om sin flock och inte drar sig för att själv bestämma om flocken behöver skyddas. Testar gärna gränserna om någon skulle vara "hundrädd" för det märker den omedelbart. I övrigt relativt tyst, skäller sällan men kan i slyngelåldern lätt hamna i slagsmål med andra hanar om inte ägaren läser av kroppsspråket rätt. Detta kan följa med upp i åldern i synnerhet om det finns löptikar i området då rasen är mycket revirmedveten. Detta kräver att man socialiserar valpen tidigt och lär den vart gränserna går.


Fysik: En medelstor ras gjord för att vandra i höga berg. Så beskrivs rasen som har korta men kraftiga ben som gör att den i normal takt kan gå väldigt länge och väldigt långt under en dag. Dock kräver inte rasen särskilt mycket motion utan det viktigaste är att den får vara med flocken och blir mentalt stimulerad. Bred överkropp för dess stora lungor som behövs i bergen. Färgen är oftast mörkare och pälsen är tjock och oftast svart. Ögonen är vid födseln svart men utvecklas sedan till alla varianter av brun. Vikt: 65-75 kg Längd: 160-170 cm


Slutsats: Vill man ha en utmaning och vill kunna prova på de flesta aktiviteter är detta en ras för dig. Dock krävs en del förkunskaper och envishet. Är man dock bredd att lägga ner den tid och engagemang som krävs så har man en vän för livet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0