Mörkertid, vintertid.

Klockan är inte ens 1900 och solen är nästan nere nu. När vi går igenom vår lilla lycka och in på den större åkern så ser vi hur solen sänker sig ner bortom sjön vid de ensamma tallarna. Vi hör skrik eller något från ett djur. Tror det är kultingar, är de det så är det ju faktiskt lite farligt om man skulle hamna mellan de och suggan. Dags att ta med sig ficklampa på de sena vandringarna. Även sätta upp fler lampor utomhus. Funderar på vad bästa alternativet är. Jag har iaf 3 störar vid farstutrappan som jag kan slåss med om jag blir tvungen. Inte för jag vet hur eller så men har iaf nått typ av vapen. Idag har hushållsgörat dominerat på Boda. Äpplemos och torkad frukt är det som gjorts idag även fått en gång en stabil glöd så det inte blir dödskallt imorgon bitti. Har inte sovit efter maten idag heller så jag hoppas jag somnar tidigt så jag kommer upp i tid.
Nu ligger frosten kvar längre på morgonen, man kan se små tassar på trappan om man tittar noga. Det är gulligt. I övrigt så är ju den här tiden sämst, snart är det jul. Ännu en helvetes helgdag. Hate the helgdagar. Det vara bara i Jönköping det var hyfsat trevligt för julstämningen. Men nu ska man genomlida det igen. Men kanske är det annorlunda i år. Man kan hoppas det, denna mörkertid, vintertid.

HELG & ÄLG

Det finns älg i skogarna. Nu är dom sedda. En kviga och två kalvar. Det låter både spännande och lite farligt. Spännande för det betyder att vi kan ha möjlighet att se dom, de går nog inte över väger. Farligt för även om jag och valpen ser vildsvinen som vår största fiende så kan ju en kviga absolut freaka om hon tror att hennes kalvar är i fara. Man FÅR skjuta vildsvin titt som tätt så nu ska vi hitta lite färskare spår på något sätt alt bara dra hit en grishund som får spåra dom men det hade varit så kul att få vara med. Morsan gillade inte att jag skulle bli jägare. Undrar hur hon reagerar när jag berättar vad jag vill göra med traktorgaraget isåfall. Aja det kan inte hjälpas, det är en senare fråga helt enkelt. I dag blir det repetition för min del, ska läsa om alla hundböcker tänkte jag. Börjar med språk och allmän lydnad. Annars är det kallt och rått idag så måste hämta in mer ved. Tror jag klarar mig till eftermiddagen. Helgen var kanonbra med besök av tre generation + hund. Blir ju lite mer ensamt när de åkt efter en sån intensiv helg men det är skönt att va ensam. Nu kan man göra lite som man vill igen utan att tänka på andra, skönt med egoism. Kanske ska se någon film ikväll, det kan bli mysigt om det inte stormar för mycket.

elden

Det smäller och gnistrar. Vinden tjuter genom skorstenen och det är kallt. Lika kallt som jag inbillar mig att det var när man var ett litet litet barn och gick över köksgolvet för att hoppa upp i en varm famn. Nu är det elden som gäller, att få igång en eld så snabbt som möjligt. Visst kan man idag leva ett bekvämt liv och även jag kan göra det, men det är billigare på det här sättet. Från att kanske tända en tändsticka ett par gånger om året och kanske leka med något värmeljus på klassiskt frikyrkovis så har jag gått till att hålla elden eller iaf glöden levande i ca 10 timmar om dagen. De små brännmärkena på armar och händer visar att jag inte alltid varit van vid det här. Men liksom de andra såren, såren efter valptänder, så börjar dom försvinna. Elden har funnit i flera tusen år, och den kommer finnas ett bra tag till. Även som klassiskt upphettande av hem.

FÖRERSOMINTEVISSTE

För er som inte visste så bor jag i en stuga ute i skogen. Det blir toksvart kring 19snåret vilket gör att man ogärna går ut eftersom det finns en rejäl stam vildsvin här. En vandringsstav finns här och överväger att göra ett par störar med spetsar som man kan ha utifall att nått skulle hända. Vet inte hur lagligt det är fortfarande. Mycket man gör här ute är tänker, på framtiden. Hur det blir när man flyttar tillbaka någonstans, vet inte riktigt vart. Man planerar, det är ett sätt att reta tanken, stilla sin flykt. Här ute hinner tankarna ifatt en, eller de drar i en. Det är skönt att kroppen är still. Mycket tänker man på relationer till andra, tvåbenta som fyrbenta, flickor och pojkar. Som nybliven hundägare så mailar jag dels med Kilroys syskons hussar och mattar men även andra. Folk, gamla vänner lägger in kommentarer på face när de får se valpen där. Folk man inte haft kontakt med, folk som mand ragit sig för att heja på säger man hej till igen, det är säkert likadant för dom. Är man älskad eller hatad? Fruktad eller omtyckt, respektlös eller respektingivande. Livet är ett spel, där alla spelar efter egna regler men bluffar genom att låtsas att vara en del av det spel som "dom" säger att det ska vara. Mitt spel, det är kanske inget fel med det men jag är både vinnaren och förloraren. Det fanns ett test på facebook om nått med gravsten, minns inte vad jag fick men eftersom döden hälsat på min familj med jämna mellanrum så har jag redan listat ut det, vad det ska stå.
FÖR ER SOM INTE VISSTE
JAG ÄR VAN

.Vildsvinet

Har jag fel om jag säger att det var det där innestället där en viss trummis hittades av ett visst band eller är jag ute och cyklar då? Pratade precis i telefon och fick reda på att jag var manshora, internetbög och svin. Kanske är jag ett vildsvin? Det finns här ute i massor. Det gräver värre än grävlingen själv och de räds inget. Allra minst en galen uppkäftig tollarvalp och hans husse. Så nu ska jag tälja 3 spjut ifall jag måste försvara mig. Okej jag antar att det är olagligt eftersom inte ens jaktbåge är tillåtet i sverige men jag orkar inte gå omkring med grep.
Tydligen reagerade vissa hårt på mitt förförra inlägg. Tydligen, jag vet faktiskt inte om de ens fattade och det är ju det här jag menar. Hur uppfattas men? Hur rak kan man vara? En som reagerade fungerar, uppfattar jag det som, så här: Man får inte snacka skit om andra eller tycka illa om någon men man får gärna säga hur dålig den andra är rent generellt, altså inte du är dålig utan snarare helt systematiskt säga det här och det här är du dålig på, gärna det som den man pratar med själv tror och ser som sin enda livsuppgift, kan man trycka på den punkten är det okej. Gärna ska man säga vilka som är bättre med. Men det är ju olika som sagt.
Det roliga var att precis idag så hade skavlan, ni vet han på tv, just jantelagen som sitt ämne. Den som typ säger : tro inte att du är nått, vem är du osv osv. Dock var det en psykolog, en författare och en artist som tyckte annorlund än lagen.
Tillsist så hade jag fått ett hatmail och ett vänligt vänskapsmail idag. Gissa vilket man blev gladast av? Jo the boss mail så klart. Grattis till ungen med, perfekt!!

VÅGARDUVARÄDDSTÅRJAGPÅKNÄOMDUBERMIG

Du kan kalla mig för idiot
det har jag ingenting emot
mer än så kan ingen bli
(jävla idioter, ursäkta att jag svär men vad fan)

Cover

Minusgrader, midnatt, mörker och månsken.
Eldat på rätt bra ikväll. Värmen har stigit lagom mycket till övervåningen. Frosten ska jag dokumentera imorgon. Idag har vi sett flera rådjur och även fått hem lite mat så det blir spår imorgon för hunden. Vi var hos grannen ikväll och åt middag. Jag lekte hos dom som barn, med deras dotter. Det var så hemmigt på nått vis i det där köket. jag minndes hur blyg jag var, är det fortfarande men bra på att gömma det, och hur jag alltid ville ha hund. Insåg att så mycket har förändrats och samtidigt inte. Läste om en blivande stjärna häromdagen, signad av ett större bolag. Mindes hur vi träffades och pratade. Det var stort då, större nu eller? Hur lika man var men ändå olika, inte bara vi utan alla mina vänner. Jag tänker på en gång när jag efter några år träffade en barndomsvän som fortfarande hänger med de flesta av vi som umgicks då, inte mig dock och några andra men de större delen som har ett liv som liknar hennes hänger hon med. Iaf så träffades vi när jag var helt uppe i varv eller nere kanske man ska säga. Hon kommenterade då vad jag gjorde, tror jag läste nån biografi eller diktsamling what-evva liksom. Och det var typiskt mig, jaha? Till saken hör det att jag nog aldrig läst varken det ena eller andra innan utan precis startat nått intresse som jag har lätt för. Gå ner mig i saker och drömma. Så ibland undrar jag vad folk ser hos mig. Hörde av ngon att det var typiskt mig att åka till stuga med en hund och bara vara. Jaha? Bara i somras så hade jag aldrig haft tanken, elle jo. Min trummis sa att jag borde göra det nångång men jag sa att jag hellre ville ut på pubar och syssla med vin och kvinnor och det var där det fanns. Men nu sitter jag här, typisk för alla, eller? Är jag bara en dålig kopia av vad folk säger? Eller en kopia av min dröm eller mitt tidigare jag. Eller är jag en cover? En oerhört bra cover, bättre än orginalet...

RSS 2.0