En dag åter, en tidsresa
Jag spelar in. Igen.
Jag gör det nästan alltid då det kvittar men inte denna gång.
Nu tror jag det spelar roll. Men jag gör tidsresor. Jag är till nu,
min existens är nu. Det jag sjöng in då är redan förbi men när
jag sjöng in det första gången var det länge sen och redan då
var det något gammalt jag sjöng om och något nytt.
Nu är tiden mellan dessa stunder ännu större än de var då.
Men jag har upptäckt nått, jag kan resa i tiden. Göra små hopp
fram och tillbaka. Det gjorde jag idag. In i sommar ut ur tidig vår.
In i drömmar och visioner ut ur torkan. Det var inte bättre då
men jag trodde det. Idag är jag äldre starkare och bättre.
Då var jag mindre, svagare och dumdristig. Men jag kände mig
oövervinnelig, vilket gjorde mig relativt framrusig och gick inte att hejda.
Idag går det men jag har lärt mig. Jag kan ta det lugnt även om
det rasar inombords. Så jag tänkte på dagen den kom, rasande längtan.
Nu passar det så i sommar är det dags för världen.
Nu ska jag döda bill.
Kommentarer
Trackback
